Inhopp, bara hopp eller inte ens det...

Sedan ett år tillbaka är jag timinhoppare vid behov.
Det är roligt när man får jobba, men också en konstig känsla att vara representant i en informationsdisk för en verksamhet som man inte är insatt i eller riktigt del av.

Mest har det ändå kännts roligt och innehåller också ett hopp om mer inför framtiden.

Vid dagens inhopp har jag fått veta två fel som jag gjort.
Inget jag kunde riktigt veta, men ändå.
Det får mig på ett uselt humör.

Jag tål ju i vanlig ordning inte riktigt kritik...
Men det kanske också bidragande att det är så få tillfällen som jag känner att jag har arbetskamrater så jag HATAR när de stunderna skall präglas av tråkigheter. Jag vill att min enda kontakt med världen utanför hemmet skall vara lustfylld och göra att jag kommer tillbaka hem med positiva intryck som berikar min vardag.

Idag blev det inte så - jag känner mig bara trött ledsen och sänkt.
Blä