Arbetsmarknad
Dagsläget är som sådant, att det finns en chans för mig att få en 50%-tjänst, men det är under förutsättning att en annan person kan få tjänstledigt på halvtid. Hon vill trappa ner och har bara ett par år kvar till den pension som hennes man redan har. Än så länge har hon inte fått något riktigt gensvar hos sin chef.
Vad är det som gör det där?
Detta att arbetsgivare så ogärna anställer två 50% istället för en 100%, finns det någon ekonomisk anledning till det? Det är svårt att tro att det skulle vara ren illvilja. Och rent samhällsekonomiskt vore det väl toppen om fler - istället för färre - ville dela på jobben så. Jag inser att det inte funkar med alla typer av tjänster, men där det går och där vilja finns, kan jag inte se vad problemet vore att släppa in en arbetsmarknaden och låta en annan som vill det med ålderns rätt kunna få mer välbehövlig fritid.
Om man fick gå på halvtid när man fyllde 60, så skulle det kanske kännas mer realistiskt och roligt att jobba till 67 eller ännu längre. Men det är sorgligt att de som egentligen inte orkar eller är motiverade att fortsätta jobba längre av ekonomiska skäl tvingas vänta med sin pension.
Pågavännen är inställd på att börja trappa ner vid 55 och sluta jobba så tidigt som möjligt. Hans pappa fick chansen att gå i pension vid 58 och tack vare det så fick han ett par härliga år med sin trädgård och sitt fiske innan han dog alldeles för tidigt - ungefär samtidigt med ordinarie pensionsålder.
Jag önskar jag hade någon sådan plan att jobba för, men mitt oranga kuvert och min situation på arbetsmarknaden gör att mitt krut ligger på att komma in - inte på hur jag skall kunna komma ut på andra sidan arbetslivet...

Leave a comment