Lunch med en kompis

Ett tag levde vi lika liv. Det var när vi lärde känna varandra för 6 år sedan.
Båda var nygifta och startandes på en ny utbildning, en ny riktning i livet.

2 år senare blev båda lämnade för en annan kvinna som vi i båda fallen känt och som varit del av äktenskapens gemensamma vänkrets. Den stora skillnaden var att min väninna hunnit få ett barn i sitt äktenskap.

Ytterligare två år senare träffade vi ganska samtidigt nya män och kärlekar.

Idag, ytterligare två år senare har hon ett barn med sin fästman och bröllopsklockorna är planerade.

Och jag säger bara wow!
Jag är så imponerad av henne och hur långt vidare hon har kommit.
Vilket lugn hon haft och vilka relationer hon kunnat skapa.

Och här någonstans kommer poängen att aldrig jämföra sitt liv med någon annans in. I jämförelse med hennes liv känns mitt så fjuttigt och fegt. Men om jag inte jämför med henne så känns mitt liv så rikt och fantastiskt.