June 2006 Archives

Jag vill inte skada någon

| | Comments (0)

Hagamannen lär enligt tidningarna hävda att han inte velat någon något ont. Han har bara agerat på ett sexuellt begär han har känt.

Med andra ord.
Han är inte mer än en människa.
Och människan är ett djur och
Hagamannen är inte mer driftsstyrd än ett djur.

Och jag undrar vad försvarsadvokaten vill ha sagt med detta.
Att det är synd om människorna?
Att det är rätt ok att begå brott om inte uppsåtet var illvilligt?

Och vilka brott är i så fall inte ok?
Jag skulle tippa på att de allra flesta brott begås med sin egen lust som drivkraft snarare än i tanke på vad som händer andra om jag begår brottet.

Jag kör för fort för att det är skönt för mig, inte för att mitt uppsåt är att ett barn skall komma i vägen och jag inte skall hinna bromsa. Är det ok då?

OM jag har ihjäl någon för att jag gillar kicken man får av att vifta med en kniv i tid och otid, betyder det att det är ok att nån råkar dö på kuppen?

Sanningen är väl den. Att vi inte alltid vet alla konsekvenser våra handlingar kan få. Och vi vet inte allltid om det vi gör är rätt eller fel i slutändan för det finns så många variabler och det är så svårt att vara människa.

Men man kan väl ändå säga att ett rättsväsende som inte kräver ett visst mått av civilisering vore sjukt och djupt olyckligt för alla. Att det är drivkraften att vara människor och gärna vara lite mer än människor som skall leda oss i våra umgängen med andra människor.

Ingen kan väl undgå att känna till att det inte är så roligt att inte kunna styra sitt eget liv, eller vem som skall föra in sitt könsorgan i en. Självklart kan man tycka att det är gott att göra det på vem som helst, men lika självklart är det att det inte är säkert att det är ömsesidigt. Och förvissar man sig inte om att det är ömsesidigt så är man helt enkelt ute efter att skada någon. Per definition. Så lägg ner hela försvaret, det är dags att Hagamannen själv lägger sig på rygg och blottar strupen så som han krävt av andra att göra.

Jag vill inte skada någon.
Jag vill bara inte att våldtäktsmän skall finnas.

Nationaldag

| | Comments (0)

Igår var det andra gången nationaldagen var ledig dag.
Denna gång firades den genom en utflykt utomlands. Det gav perspektiv på Sverige. Och en bild av hur en svensk ser ut. Det är en generalisering, men man kan ändå konstatera att få svenskar anlöper Helsingörs gågata utan att först ha stannat och kikat på de pallar med alkoholhaltiga drycker som en spritaffär dukat upp som första affär man möter i stan. Svensk är också med största sannolikhet den person som skymtar bakom vagnen med ölflak på terminalen.

Det var en mysig utflykt och vad får en väl att känna sig mer ledig än att befinna sig på en plats/i ett land där alla jobbar.

Det kanske får bli vår nationaldags-tradition...

Kom ihåg!

| | Comments (0)

Dagens böter på 98kr borde tjäna som en evig komihåg
att inte låna böcker på bibliotek där jag inte arbetar!! ;)

Låta nöjdförklara sig

| | Comments (0)

Att nöjdförklara sig var ett begrepp som min väninna införde i mitt liv idag.

Det lät fantastiskt, men jag känner ett stort motstånd mot det ändå.

Att vara nöjd låter så vackert och harmoniskt. Egentligen så som mitt liv med pågavännen är. Jag är fantastiskt nöjd, rentutav lycklig. En del skulle säga euforisk om de kunde läsa mitt hjärta.

Men om jag skulle nöjdförklara mig skulle jag tillåta mig att inte vilja mer.
Och det förknippar jag med lathet på gränsen till dumhet.
Det är en rätt konstig koppling.
Den är utan logik.
Men likafullt mycket stark i mitt liv.

Betyder det att jag dömer mig själv till att aldrig få känna mig nöjd med livet som det är?

Jag måste göra något åt den här kopplingen - kanske kan man finna nån slags by-pass. Kan man sätta in nya ledningar i ett hjärta, borde man väl kunna skapa nya kopplingar i sin tankevärld.

Lunch med en kompis

| | Comments (0)

Ett tag levde vi lika liv. Det var när vi lärde känna varandra för 6 år sedan.
Båda var nygifta och startandes på en ny utbildning, en ny riktning i livet.

2 år senare blev båda lämnade för en annan kvinna som vi i båda fallen känt och som varit del av äktenskapens gemensamma vänkrets. Den stora skillnaden var att min väninna hunnit få ett barn i sitt äktenskap.

Ytterligare två år senare träffade vi ganska samtidigt nya män och kärlekar.

Idag, ytterligare två år senare har hon ett barn med sin fästman och bröllopsklockorna är planerade.

Och jag säger bara wow!
Jag är så imponerad av henne och hur långt vidare hon har kommit.
Vilket lugn hon haft och vilka relationer hon kunnat skapa.

Och här någonstans kommer poängen att aldrig jämföra sitt liv med någon annans in. I jämförelse med hennes liv känns mitt så fjuttigt och fegt. Men om jag inte jämför med henne så känns mitt liv så rikt och fantastiskt.

I en annan värld - eller i denna.

| | Comments (0)

I fantasyböcker brukar andra dimensioner och världar dyka upp och plötligt får någon en ingång till det främmande.

Likadant kan det vara i verkligheten.

Plötligt står två tjejer i 10-12-årsåldern och skriker på varandra i biblioteket. Vem har kallat vem för vad. Vem går klädd i linne på stan och därför tydligen med rätt kan kallas det. Och vem skall utöva olika sexuella handlingar med vems föräldrar. Slagsmål, spott, skrik och bokkastning.

Detta var det första som hände när jag klev på mitt arbetspass i disken idag och nu vill jag bara tillbaka till den där dimensionen av en barnavdelnings informationsarbete som jag trott var den allenarådande. Den där folk med ett visst läsintresse kommer och botaniserar och slukar fantasi och fakta.

Men det är kanske så att världen inte är så enkel och endimensionell att det behövs andra verklighetsdimensioner för att ställa saker på ända. Ungdomar har alltid varit en källa till förfasning hos äldre generationer. Inget är nytt under solen.

På vägen ut från biblioteket hade tjejerna mej i ryggen som en skugga. Vi passerade en pensionär som ser till att hans kommentar hörs: "invandrarna verkligen gör vad de kan för att bli omtyckta" innan han drar sig tillbaka till vuxenavdelningen eftersom showen att förfasa sig över är slut för den här gången.

Hur integrerar man den här verkligheten. Den har inte med invandring att göra. I alla fall inte bara. Det är nya tider och nya svordomar och nya koder.