Svullen fot

| | Comments (0)

Igår hände något icke önskat.

Jag gick ut en vända på morgonkvisten för att testa detta med löpning. Det har inte varit väglag riktigt tidigare, men nu kändes det som vår i luften och anledning att se hur det känns att springa i all anspråkslöshet. Jag är på en extrem nybörjarnivå så vad det i praktiken handlar om är att finna ett par intervaller på en 40minuterssträcka där jag springer istället för går. En intervall kan då vara mellan 3-5 lyktstolpar och bygger på att vänja knän och fötter, och inte minst att jag själv inte skall bli rädd över hur andfådd jag blir eller när hjärtat tar i.

Jag hade inte tillräckligt bra skor och inte tillräckligt bra bh.
Så jag hade redan nöjt kommit på ett skämt om detta när jag skulle gå de sista 200 metrarna till hemmet. trampade jag på en sten som låg på asfalten. Och jag förstod genast att det var rätt så illa med foten. Har gjort detta förr och foten svullar upp rejält och man är helt kass och får sitta med kylklampar och högläge till foten en hel dag.

Det komiska i det hela var att jag haft sådan himla respekt för strandpromenaderna här, då man balanserar på stenar i otillgängliga passager. Och så händer detta när man minst anar det på asfalterad planmark.

Jag ställer in all träning idag (också). skall ju börja röra på den idag om jag förstått konstens alla regler rätt, men en timsläng stavgångspromenad är ändå att ta i. Jag är glad om jag kan röra mig i trapporna hemma och kanske stå tillräckligt länge för att hinna igenom disken...

Sammanfattningsvis: BLÄ

Leave a comment

About this Entry

This page contains a single entry by Linda published on April 3, 2006 8:59 AM.

Stolt över personbästa was the previous entry in this blog.

Det man inte vet har man inte ont av is the next entry in this blog.

Find recent content on the main index or look in the archives to find all content.

Powered by Movable Type 4.01