Ayurveda

Här kan du testa din kroppstyp
Och här kan du läsa lite mer om Ayurveda.

Jag scannade eller säger man kanske snarare scrollade igenom en bok i ämnet i helgen också, men jag vet inte hur lätt det är att ta till sig. Det är lite som astrologi i mina öron. Kanske finns det en poäng, men det blir banalt när man förenklar det. Poängen främst är att det är gammalt och beprövat och oskadligt, det banala blir om jag tror att jag bara får äta mat med slemmig konstistens på grund av min kroppsbyggnad, att jag inte klär i vitt och att man som potentiell förälder skall välja befruktning på udda espektive jämna dagar beroende på om man vill ha en tös eller pojk.

En poäng var att aptit, sömnbehov, dygnsrytm mm varierar människor emellan och att det inte går att som i västerlandet basunera ut generella hälsoråd utifrån en vetenskaplig undersökning som fokuserat på en mycket avgränsad aspekt av livet. (det tål att tillägga att de generella råden som framkommit i olika undersökningar också baseras på de människor som deltagit i undersökningarna, vem blir försökskanin? hur många studier har behövt anpassa sig efter sitt källmaterial? Det är ju fantastiskt att vi har mönstringsstatistiken i Sverige, men är den representativ? hur många uppföljningar görs tio år efter varje studie? osv osv).

En mening som fastnade i mig var att människor av min kroppstyp är klängig i sina relationer. Uj uj uj, det är mycket negativt laddat för mig. Jag vill ju vara stolt och stark och självständig och oberoende. Och blundar emellanåt rätt kraftigt för sakernas tillstånd för att få den bilden att överleva. Men det är sant. Jag är väldigt klängig. Jag brukar hantera det genom att efter varje klängighetstendens ställa ett motkrav som den klängde parten ställs mot väggen med. Då tror jag att jag visar min självständighet och mannen ifråga fattar oftast ingenting och då kan jag tycka att han är rätt kocko och så har jag dragit upp ytterligare en gräns mellan oss som visar att jag är ensam och tuff innerst inne. Och sedan tycker jag ju att den där gränsen är rätt obehaglig att ha mellan varandra och så försöker jag fjäska och flirta borta den och så är jag klängig igen och så rullar det på i ganska slitsama hjulspår.

När jag la mig igår frågade jag pågavännen om jag var klängig.
- Ja, sa han, men det tycker jag om!
Så tryckta han mig till sig och jag kände att det var något som han menade och att min klängighet fick honom att känna sig behövd och älskad.
Precis det jag vill att han skall känna!

Och så kändes det plötsligt som om jag blev fri.
Fri att acceptera mig som jag är.

Wow, tänk vad lite ayurveda kan göra gott!