Köpebröd

Så här i efterhand kan jag konstatera att jag idag skulle valt mormors hembakta bröd hver gang istället för köpebrödet som var så lyxigt att få.

Det är det där, att man aldrig mer kommer att få smaka det.
Nog finns det väl något recept att jaga efter i släkten, men mormor bakade alltid allting på en höft.

Den tiden är svunnen.
Och bara ordet svunnen gör att nostalgin darrar i näshåren och klumpar sig i halsen.

Men hur kommer känslan vara när även köpebrödet blir svunnet? Det har ju sin plats i minnet, i historien om mina smaklökars utveckling, och kanske kommer det darra nånstans om ett par år även kring detta...