Att lösa problem

Internet är fantastiskt!
Och det finns en massa spännande saker som folk delar med sig av, som man kan lära av eller förnöjas genom. Och så finns det skit.

Det är inte lätt att lita på anarki
på att det blir till det bästa med allt.
Man vill gärna reglera och styra upp.

Datainspektionen gör sitt till och kämpar för det goda.
De styr upp släktforskarnas forum.

Själv började jag dagen med att rensa ut 100 spam ur kommentarerna på bloggen och ur min inbox. Och blev just glad för en kommentar från Rolf, som han inte kan lägga i anslutning till blogginlägget eftersom jag varit tvungen att stänga en hel del inläggs kommentarsfunktioner för att inte drunkna. Det är synd för då funkar det ju inte lika bra som det skulle kunna göra.

Härom dagen fick jag gå in på en av bibliotekets publika datorer och ta bort de porrbilder som någon surfkunnig och bjussig yngling lagt som skärmbakgrundsbild till tveksam förmån för alla besökare på barn- och ungdomsavdelningen, att kunna åskåda ett par nakna kroppar vridna och putande i en - i mina ögon - inte helt avslappnad ställning.

Och jag undrar över detta med att "sila mygg.."
om rätt och fel, uppsåt och rättsuppfattning/lagstiftning
och vad man KAN göra och vad man BÖR göra.

Och man ibland inte frestas att göra det man kan,
när man inte förmår göra det man bör...

Alltför ofta hårddras principer så att de blir konsekventa,
men orimliga.

Jag tycker mig se att det är vad våra politiker gör hela tiden.
Lagstifta om att något skall bli bättre på något sätt,
men utan insikt om att det kommer börja pysa i en annan ände...

Och skapa för Guds skull inget system som kan funka för alla,
som är smidigt och lättförståeligt
som upprätthåller medmänsklighet och respekt likväl som frihet och ansvar,
och som gör att alla kan känna att de har överblick och trygghet i att förstå sitt sammanhang tillräckligt för att kunna planera sitt liv.