Kakor om verkligheten
Idag var jag i en affär som sålde pepparkaksformar.
Man kunde köpa prinsessformar,
men det finns inga prinsformar.
Är det så det är i verkligheten?
Man kan drömma om att känna sig som en prinsessa,
men vad är det för karl som skall matcha det?
Någon som klär en? Som ett piffigt attribut.
När man drömmer att man ÄR prinsessa,
så behöver man drömmen om vad som skall hända sedan.
Man behöver alltid en tanke om sin framtid för att förhålla sig till sitt nu.
Och vad har väl nånsin lockat en människa mer än tanken att framtiden innehåller ett bättre liv - ett drömliv eller i alla fall; ett något bättre liv.
Så till pepparkaksprinsessan finns en pepparkaksgroda
En slemmig chansning
en obehaglig risk i hopp om något något bättre.
Som livet är mest
fyllt av slemmiga situationer som vi ändå utsätter oss för för att det inte går att stå ut med att livet är just så defekt som det är. Och de slemmiga situationerna och de där defekterna är egentligen tjusningen med alltihop - och den största behållningen.

Jag trodde pepparkaksprinsessan ville ha en pepparkakselefant...