Julbord

Igår var vi på julbord på gästgiveriet Kalle på Spången i Ljungbyhed.
Det var gott och överdådigt.

Och jag mindes plötsligt med smärtsam klarhet varför jag undvikit sådana här tillställningar. Det ÄR och förblir ett bullemia-race.

Alla äter mer än de egentligen vill och för den som har det minsta latent av någonting så är det lätt plågsamt. Det enda som hindrade mig från att frälsa mig från ondo genom att sticka fingrarna i halsen efter maten var att jag var rädd att det skulle höras ut vad jag gjorde. Ögonen brukar också tåras och jag ville inte att sminket skulle rinna. Snäv kläning på toalettgolv kändes inte heller riktigt höjdare! Så här sitter jag nu, fortfarande spänd, uppsvälld och stinn som ett korvaskinn

Detta är första av 3 julbord före julafton! Det är ett nytt liv detta som pågavännens respektive. Det är gott, men det betyder inte att det är smärtfritt!