Helgens besök

Den gångna veckan var intensiv, två kompisar var på tvånättersbesök vardera i början av veckan och nu i helgen var föräldrar och moster på besök. Det har varit trevligt och intensivt. Många tankar och samtal. Men ändå, så så gott.

För alla som undrar hur det är med pappafar kan jag bara säga att det är bra.
Eftersom de senaste tre årens definition av bra när det gäller hans hälsa är en ganska negtiv definition, den innebär bara att han inte har hjärtflimmer just nu, inte ligger på ett operationsbord eller är på Sahlgrenska över huvud taget. Den innebär också att han inte i skrivande stund får sig en elektrisk elstöt för att komma i fas, att han vågar somna på kvällen och att han inte sitter med höga kuddar i sängen och ser ut att vara fokuserad på hjärtslagen som om vore de viljestyrda.

För alla som undrar om det innebär att han är kass när han är bra, så kan jag säga att han inte är så himla kass som man kan tro. Han kan bara inte ta ut svängarna i levandet. Inte vara uppe för sent (=sänggång senast 21.30), regelbundna mattider, regelbunden sömn, inte äta för mycket, inte för lite, inte slöa och inte röra sig för mycket. Kort sagt lever han med tungan rätt i mun.

Och han lever!
Det räcker för oss!