Ett mejl och tre timmar

Det var ett mejl med förslaget att komma in och jobba tre timmar för att sätta mig in i arbetet och kunna göra fler inhopp som gjorde min eftermiddag igår. Kan det vara så att det lossnar nu?

Det känns fantastiskt bra.
Jag har ännu inte hunnit må riktigt kasst av min arbetslöshet, har hållt dygnsrytmen uppe och funnit en del rutiner i min vardag som gett den en viss mening. Men oron finns där och det har känts oerhört tungt att tänka sig att jag skulle hamna in på nästa år utan att ha fått någon som helst yrkesmässig kontakt med biblioteken här runtomkring.

Det här var precis vad jag behövde!!