Framför TV'n

| | Comments (0)

Att släppa Linda loss i ett hus med 100 tv-kanaler är ju en utmaning i sig.
Och för mig att vara här är en balansakt. Jag skall njuta men inte frossa...

Nannyakuten på femman har jag sett två gånger den här veckan.
Och jag undrar om man verkligen kan ändra sin uppfostringsteknik och sin familjekultur på bara ett par dagar. Det är så fantastiska resultat som uppnås i varje program. Från the battle from hell till dans och skratt med små lyckliga keruber.

Och jag blir misstänksam. Om det bara krävs ett par enkla handgrepp för att göra alla människor tillfreds, harmoniska och lyckliga så är det ju märkligt att så få är det. Det är klart att situationen är speciell då någon utifrån kommer in och SER och säger vad en förälder gör för fel (oftast fegar man ju för denna känsliga sak) samtidigt har det funnits tider av större allmänt civilkurage som gått över gränsen till lägga näsan i blöt och i dessa tider så borde det ju i så fall varit vanligt att portvakten såg och sa till och att men efter detta generation efter generation kunnat bära med sig en kärleksfull familjekänsla med harmoniskt vardagsliv.

Men vad jag förstått på dem som har barn så finns det en del tyckande som man som förälder har att förhålla sig till nu också. Men kanske handlar även de där "hjälpande medföräldrarna" om beteenden snarare om att vara i harmoni, känna sig sedd, älskad och uppskattad för det att man gör sitt bästa även om det inte alltid räcker. Och man odlar ett beteende som undertrycker den man är, eller har potential att bli.

I så fall kan man konstatera att Nannyakuten-nannyn lyckas med något helt unikt (nästan helt unikt för "tell it like it is"-Phil gör ju samma sak). Om det inte är så att det finns kvinnliga DrPhilar i nannyuniform så skulle man ju kunna misstänka - hemska tanke - att programmet är fejk.

Det vill jag ALDRIG för ett ögonblick misstänka. För med en tår i ögonvrån konstaterar jag efter varje program hur fantastiskt det är när en människa får redskap att skapa sig förutsättningar att komma till sin rätt och öppna dörrar till sin kärlek, både att ge och att få. Slutet gott ALLTING gott!

About this Entry

This page contains a single entry by Linda published on September 2, 2005 11:25 AM.

Handläggarmöte på förmedlingen reflektion 2 was the previous entry in this blog.

New Orleans och religion is the next entry in this blog.

Find recent content on the main index or look in the archives to find all content.

Powered by Movable Type 4.01