Rätt tid

Förväntningarna är svåra att misstolka.

När kommer hon? har bygrannarna frågat pågavännen hela sommaren. Alla gläds med honom.

Så när datumet för flytten har redovisats har han fått höra:
- Nu får ni hjälpa till så att inte skolskjutsen läggs ner!

Jag ler när jag hör det.
Jag är snart 33.
Jag vet att det finns saker man inte rår över
och att jag är den som skall bära det jag kan rå över.
Ingen annan kan det.

För ett ögonblick snuddar tanken vid om jag växt upp så, om någon sagt det om pojkvännen när jag var 22. Och jag är glad att ingen sa det. Jag har själv alltid haft bråttom när det kommer till kärleksrelationer, jag har inte behövt förväntningar från omvärlden. Och jag är tacksam att jag i den här frågan aldrig egentligen haft det.

Nu är rätt tid.
Nu kan jag möta den förväntan.
Jag känner att den kommer innifrån mig,
inte ifrån min manteldröm om att rädda världen
- och i mitt förvirrade fokus börja med skolskjutsen