Hoppa av ett tag

| | Comments (3)

Jag lägger mig före 22, vaknar tidigt, men kan inte gå upp för kroppen vill inte öppna ögonen. Jag är som en kattunge, ge mig tio dagar så kanske jag får ögon igen att möta världen med. Jag är trött, oengagerad och mår konstant illa.

Är det stress? eller vad sjutton handlar detta om...

Jag njuter av denna medan jag funderar

3 Comments

Carina said:

Lustigt, sa dar hade jag for en vecka sedan. Visst, jag var vaken sent sondag kvall, men det borde man ju ha aterhamtat sig ifran pa tisdagen, det tar inte en hel vecka! Den har veckan ar det tvartom, jag vaknar fore klockan - och ar helpigg. Markligt.

Hoppas det bara ar nat sant for dig ocksa.

Chadie said:

Jag kan också känna mig helt trött på allt och slut. Har ju ingen aning om din situation, men överlag tror jag arbetena i dag suger musten ur oss. Det är alltid så mycket krav från alla håll.
Det är nog jättebra att ta det lugnt, sova ordentligt, göra något man vill: läsa eller se film eller inte göra något, bara gå och hänga och dra eller ta många promenader.

Linda said:

Lyssna gärna på P1's tankar för dagen idag torsdag med Erika Hedenström som där säger saker som:

"Idag, det lovar jag, skall jag inte utveckla min personlighet på hela da'n"

och

"Idag får allt vara bra nog"

Leave a comment

About this Entry

This page contains a single entry by Linda published on June 29, 2005 9:03 AM.

Stafett i p1 was the previous entry in this blog.

Välformulerat boktips is the next entry in this blog.

Find recent content on the main index or look in the archives to find all content.

Powered by Movable Type 4.01