Syndfull Green

| | Comments (0)

Idag har jag hamnat i nyhetsinslag och P1-debatt-inslag angående pastorn som uttalat sig om homosexualitet. Är det hets mot folkgrupp eller är det yttrandefrihet?

En sak är väl säker och det är att det blev fler folkgrupper som blev medvetna om Åke Greens uppfattning (och existens) genom att han ställs till svars för "hets mot folkgrupper". Men det kanske inte är ett argument att använda. Att lägga locket på är inte alltid rätt strategi för att komma tillrätta med saker.

Jag träffade en gång en pingstvän som menade att homosexualitet var en synd, men som i samma andetag sa att vi alla emellanåt går emot Guds vilja och avsikt och att vi därför alla är syndare. Så det var liksom inte så där jätte "big deal" med den här läggningen. Och på nått sätt gjorde det att tyckte jag att det liksom fick lättare att vara Ok med att någon kan tycka så.

Inte att jag skulle skriva under på att homosexualitet är mot Guds vilja, men att jag skulle skriva under på att vi alla har våra olikheter som vi inte alltid förstår och ser varandra i. Men min slutsats blir att vi mår/gör bättre genom att fokusera på våra egna inre renoveringsbehov än att döma andra.

När frågan dök upp för mig idag så slog det mig att även om man nu tycker så. Så finns det så mycket våld och hot och diskriminering som drabbar homosexuella idag att en kyrkans man snarare borde lyfta fram människovärdet än sätta sig till doms över människor.

Att vi oavsett läggning, ras, kön, inkomst och förflutet är sedda och älskade av Gud. Är inte det DET vi vill att en präst skall förmedla till oss. Att kärlek är viktigt. Att rädsla och hat för oss fel och omtanke och medmänsklighet för oss rätt.

Jag får en association till den där killen i Änglagård som plötsligt tog det folk sa på allvar och brände ner stället. Och först då fattade de vad de sagt och vad de menat. Det är väl ändå bättre att man tänker lite först och särskilt om man gör det i ett så genomtänkt och ledsagande sammanhang som från en prediksstol.

Jag menar: vad skall jag med informationen om att homosexualitet är en cancersvulst till om inte syftet med att berätta det för mig är att jag på något sätt skall agera? att jag med andra ord - trots att jag inte är utan synd - skall kasta första stenen. Är inte det att försöka hetsa mig till något?

Visst kan jag tycka att man får tro vad man vill och har rätt att uttrycka det. Men allvarligt talat kan man väl få begära att det skall få leda till något gott eller i alla fall inte få lov att leda till någon skada, enligt principen "alla skall få göra vad de vill sålänge de inte skadar andra".

Jag tror att pingstkyrkan har gjort fler människor illa än vad homosexualitet som sådan gjort.

En själasörjare borde väl ombesörja och inte få människor att sörja. Att missbruka sin ställning så är väl just det som Jesus var så mycket emot.

Det vore intressant om han såg den cancersvulst som han själv medverkar i, såg bjälken i sitt eget öga och inte stickan i sin nästas. typ sån't.

Men han lät inte eftertänksam.
Han lät nöjd i radio.
Nöjd över att nå ut så här med sin åsikt.

Och jag hetsas mot folkgrupp.
Mot folkgrupper som hetsar hetsas jag.

About this Entry

This page contains a single entry by Linda published on January 19, 2005 5:05 PM.

En ensam hand was the previous entry in this blog.

Hjärna? Ja tack! is the next entry in this blog.

Find recent content on the main index or look in the archives to find all content.

Powered by Movable Type 4.01