När det inte räcker

| | Comments (6)

jag sitter på jobbet
och tårarna sprutar.

Äntligen har jag insett att jag inte kan köra vidare
Jag blir nojjig när jag kör bil och bensinmätaren snuddar det röda och tycker att det är bättre att tanka än att sitta som på nålar. Men när det gäller min egen kropp har jag kört på reserven i säkert 2 år.

Allt det jag försöker klara
men inte klarar
allt det jag vill men inte når upp till
allt det som inte är realistiskt men som jag drömmer om.

Efter att ha haft ett tryck för bröstet som gjort det tungt att andas i två dagar så beslöt jag för att jag behöver hjälp. Och jag behöver det NU.

Nu när min husläkare inte har telefontid.

Och jag hänvisas till en jourläkare och försöker vara konkret.
- Blodtryckskoll och tenormin tack!
- Då föreslår jag att du träffar din husläkare.
- Men jag vill ha hjälp nu! *panik*
- Vad är det som är så akut idag då!
- Jag MÅSTE ta i detta nu, jag har varit orolig förut men då var husläkaren hemma VAB och jag tänkte att jag skulle kunna vända det, men nu har det varit ett tryck över bröstet i två dagar och jag orkar ingenting.
- Men då är det bättre att du säger det då.
- Jo
- Eller hur

Han lät sträng och uppfodrande.
Jag darrade

Jag fick en tid klockan 1.

Och så kom tårarna
Tårarna av anspänning
Tårarna av tacksamhet att jag faktiskt stod upp för mig
Och tårarna i rädsla över hur mycket ifrågasatt jag kan bli i eftermiddag.

Allt är fel med mig.
Jag har inte klarat att hålla motion och matplanerande igång.
Jag har prioriterat fel.

Men jag vill inte dö för det
och framförallt vill jag vända detta och leva så rikt som jag vet skymtar där nånstans...

och det känns förnedrande att inte ha klarat det själv.
kanske är det skammens tårar

att be om hjälp efter så många om och men
och så inte ens klara det.

6 Comments

steffanie said:

*kraaaaaaaaaaaam*

steffanie said:

När jag såg all snö igår tänkte jag på dig och dina snöänglar i Helsingfors och blev alldeles upplivad. Man borde helt klart snöängla oftare! :)

Linda said:

Ja fler snöänglar åt folket.
På hemvägen från läkaren har jag gått en fantastisk promenad, vilket UNDERBART vinterväder. Blå himmel, lite varm sol och samtidigt krispig luft och mycket mycket snö, en del längs tunna tunna grenar.

Jag hittade en istapp att suga på.
Jag vet att man inte skall, men denna var inte gul och jag sprang inte med spetsen in i munnen så att jag riskerade att snubbla och få in den i hjärnan. Så jag tror att det skall vara lugnt. Att gå och försiktigt suga på en istapp från bredsidan fick dock den verkan att när en and skrattade åt mig från vattnet så kom en spontan rap till svar.

Det går inte att vara annat än lycklig!!

Känner att jag gjort nått bra idag, nått för mig själv. Nått som kanske kan vända en ond cirkel och en tråkig trend. Läkaren var himla trevlig när jag var på plats så jag är glad att jag inte inledde min kommunikation i den försvarsställning som jag kände mig.

Kerstin said:

Värmande kramar kommer i dussintal!
Tänker på dig!

Kerstin said:

Värmande kramar kommer i dussintal!
Tänker på dig!

Carina D said:

Vad glad jag blir över denna vändning på dagen. Jag har hört att istappar är bra för brösttryck också. Älskar dig, kompis.
>---------KRAM---------<

About this Entry

This page contains a single entry by Linda published on November 19, 2004 9:01 AM.

Lunchdiskussioner was the previous entry in this blog.

Skit i meningen is the next entry in this blog.

Find recent content on the main index or look in the archives to find all content.

Powered by Movable Type 4.01