Söker och finner

Ofta när jag har en stund över och känner att en oro förtär mig,
så tänker jag att jag skall kunna ropa och få ett svar
men lika ofta är det ett ensamt eko som möter mig i världsrymden.

Idag kände jag att jag kanske skulle ta och gå till grunden med min livsåskådning och mitt förhållningssätt till mig själv och min omvärld.
(Ja, min ambitionsnivå är rätt välutvecklad om man säger så)

Så jag ställde mig med båda fötterna på jorden, med ett lagom avstånd mellan dem så att jag står stadigt och med balans och kontroll och
när fyller jag googles sökfält med ordet helhet, så känns det som att jag viskat i glaset, men när jag trycker enter så är glasets rörelse över världsnätet för snabb för mitt öga att uppfatta.

Det verkar dock som att jag när jag söker helhet får räkna med att det uppfattas som att jag söker en helhetssyn kropp/själ eller att jag vill ha något fullständigt som till exempel regeringens propostion i sin helhet.

Jag förtydligar med sammanhang, men det gör att alla kyrkor börjar pocka på uppmärksamhet i min träfflista. Är det det jag är ute efter? Är det symbiosen kropp/själ/ande? Nej, det är inte den. Det är systemet livet, hur saker hänger samman, alla förbindelselänkar, alla konsekvenser och alla möjligheter, alla förklaringar och förmågan att förstå allt. Det är liksom bara det som jag vill tillskansa mig.

Jag la till teodice för nånstans är det kanske det som skall med också, det där med att få ihop allt som händer i världen och varför. Jag kanske inte skulle blanda in Gud i det, men det känns som att Gud är liksom ett begrepp just för den där helheten, avsikten och andemeningen med allt.

Och jag fick två spännande svar.
Som jag inte hinner läsa igenom nu, men jag gillar rubriken på den första:
"Att utforska det egna jaget är som att äta chips, det är omöjligt att sluta" och idén med den andra där flera har skrivit om sina tankar och reflektioner.

Stryker jag teodice och ersätter det med livet så dyker bland annat detta och detta eko upp i min jämmerdal... ;)