PMS är en "bra att ha"-grej

"Ingrid Ursing, erfaren kvinnoläkare och tidigare överläkare vid Södersjukhusets kvinnoklinik, anser att det ofta kan vara positivt att ”bejaka” den premenstruella frustrationen:

– Ta vara på de starka känslor som drabbar dig under några dagar varje månad. Försök ta reda på vad de vill säga dig! Det kan ge dig möjlighet att komma bättre underfund med dig själv.

– När ilskan, besvikelsen, känslan av otillräcklighet drabbar dig är det med stor sannolikhet känslor som redan finns hos dig. Vad gör du med dem resten av månaden?! Spara PMDD-känslorna i ditt minne, och ta fram dem när mensen är över. Då fungerar du bättre, och kan ta upp en sansad diskussion på hemmaplan eller på jobbet. Kanske kan du åstadkomma en liten eller stor livssituation, som gör att du mår bättre – även veckan före mens!"

Det jag inte kan hantera idag som jag skall rätta till om en vecka är följande:

?

Jag fattar inte själv varför jag känner mig lamslagen
av tillbakahållna tårar
över att vilja vara någon annanstans
av att världen inte är trygg
att det är läskigt
att jag inte hinner
att jag inte är klar med sådant jag vill vara klar med
att jag inte är bättre
att jag inte vet vad jag håller på med med uppsatsen
att jag vill att mamma skall hålla en sval hand på min panna
och så vill jag springa på en sommaräng, vacker och med fladdrande hår som i värsta schamporeklamen, men så sitter jag här och småsvettas i en kofta. Är det klimakteriet som kommit tidigt? Varför är inte jag sval och fräsch?
Jag vill hinna ikapp mig och vara ledig. Det är sjukt att jobba heltid.

Jag vill inte ens leva idag. Bara ligga på rygg och titta på molnen och släppa all tankeverksamhet på allt. Och jag vill ha pågavännens hand i min och jag vill bara ligga där tyst tillsammans.

Eller gråta gråta gråta