Kort, men välbehövligt

Nu är jag tillbaka efter Skånehelgen. Nästa gång skall jag minsann unna mig en semesterdag också för man hinner inte så mycket på en helg. Bara liksom komma ihåg hur det var att vara nedvarvad och så iväg igen.

Jag har bråttom. och jag förstår inte brådskan i mig riktigt.
Det är inget jag flyr från.
Bara mycket jag vill.
och det riskerar att knäcka mig.
inte trodde jag att jag skulle ägna helgen åt att gråta ut direkt,
men det var välbehövligt.

Men det var inte bara tårar.
Tvärtom.

Det var roligt var att träffa familjen igen på söndagslunch.
Stora välkomnande kramar.

Och förstås den lilla utflykten med pågavännen till Ikea på lördagseftermiddagen.
Då vi började fantisera och synka våra inredningsplaner.
Det är vansinnigt roligt!
och kärt!