Varje människa en själ

Det verkar som om alla som fått barn
eller lever med barn
kan vittna om att de kommer till världen om inte färdiga,
så åtminstonne som halvfabrikat.
Det är inte oskrivna blad som går i arv
och som vi som utgör deras miljö kan fylla, fostra och forma.

Det är någon där, redan från början.
En egen själ
Ett eget varande på jorden.
Som vi behöver vara inkännande att möta
Möta där den är,
för det den är.

För när det gäller kunskap, vetande och utveckling
så är det inte bara färdiga moduler av informationspaket
att flytta från ett lager till ett annat. copy, paste.
Utan något händer.

Med vissheten om att du och jag
lär oss olika
tar till oss olika
uppfattar olika
tolkar olika
kommer också det som skiljer oss från maskiner.

Förutsägbarheten är inte
och vi kan inte förstå allt
för det är varken tydligt eller självklart logiskt
hur andra reagerar och är.

Det gör oss lite komplicerade att umgås med.
Otryggt och opålitligt.
Utmananing
Och pissigt jobbigt emellanåt.

Men kanske är det värt att bejaka
Vår mänsklighet.

Att varje människa är en själ
ett system som gör sina egna kopplingar
integrerar nya intryck
med sina erfarenheter, upplevelser
och sin historia.

Emellanåt känner jag lusten
Lusten att blåsa ut alltihop och börja om.
Som en extreme make-over

Fascination över andra förutsättningar och sammanhang
över vart jag skulle kunna vara och vem jag skulle kunna vara
om det som är inte var.

Och mycket går att ändra.

Men man kan inte revolutionera bort allt
Aldrig bli ett helt oskrivet blad.
Aldrig utan själ.