Nu vet jag var jag är!
Det finns mysterium
som kan väcka nyfikenhet.
Det finns mysterium
som man irriterar sig på för att de kräver ens energi.
När vi färdades genom landskapet igår eftermiddag
så kunde jag ju bara konstatera att det är platt.
- Platt som en pannkaga, sa pågavännen.
Och plötsligt föll allt på plats...
Hela frågan
om hur jag hamnade på denna plats i världen
och varför det känns så overkligt,
som en saga,
men ändå bekant.
Orden har på något sätt genom livet blivit mina:
-Vad vill du lilla Vilse
-En vilja vill jag ha
En vilja som vill vilja
Att alla mår rätt bra
-Att alla mår rätt bra
-Jag är din lilla Vilja
Jag vill så mycket jag
Jag vill inte du är vilse
Vi har det ganska bra
Vi har det ganska bra "
