Mitt arkiv och min verklighet
Fick plötsligt en spamkommentar som jag deletade.
Och så fick jag syn på inlägget som den landat på.
Och det värmde.
Bad om ursäkt igår.
För min oförmåga att se hur komplicerat detta är även för honom.
Det är faktiskt inte alla människor i världen som man så plötsligt och så påtagligt skulle kunna dela så mycket med och ändå avsluta varje dag med det smeksamma "goe goe du" så som vi gör.
Detta är något alldeles extra.
Och alldeles extra och oändligt värdefullt är inte gratis.
Det kommer kosta en och annan bortvald strid
och en del av den stolthet som jag inte trott jag haft.
Det kräver av mig
och det ger mig.
