Blåställs-blues

Hej och hå
Med blåställ på
så kommer det gå

... inte för att jag tror att blues måste rimma, men iaf en början...

Var hos ett par vänner och såg på fotbollen igår...
Apropå plugg
så sa en av dem att det hon ville plugga till tar 5 år,
så hon skiter i det.

Och jag minns vad som fick mig att hoppa på detta evighetståg själv...
En rad i nån bok,
där någon sa att åren går i alla fall
så man kan lika gärna se till att vara nånstans
där man vill vara
efter de åren.

Jag bet mig i tungan.
Tror i och för sig att de där raderna är viktiga.
Att det kan berika att höra dem och så,
men just igår kändes det mest som att...
javisst åren går ändå
välj att leva dem flytande
eller med ångest fäktande.

Det kändes inte så tydligt
vad som var att rekommendera
helt enkelt.

Idag har jag satt på mig ett blåställ som jag fick igår.
Känner mig cool.

Minns mina åtta månader på Pripps
Jag vill inte göra det igen,
men inte heller ha det ogjort.

Minnet av hur pengarna rullade in
och rädslan för att bona till mig för mycket med det
och stanna kvar.
Det var så många andra maskinskötare där som också fått förlängt efter sommarjobbet - och så hade tio-femton-tjugo år rullat på...

Det var detta jag hoppades då.
Det var att sitta här och plugga och vara påväg nånstans...

Idag kanske pluggandet går lättare.