Mat att undvika när man "har anlag för korpulens"

"Slutligen är att beakta att även ätandets teknik, tuggandet, spelar stor roll. Man bör ej gå trött till bords; före måltiderna må man ligga en kvart på magen för att organen i bröst och buk skola kunna hänga och dymedelst hava verklig vila. Blott utvilade körtlar kunna leverera matsmältningssafterna alltifrån saliven till gallan. Man bör ej dricka under måltiden, utan tugga, tills varje munfull blir ett slags mjölk, som glider ner av sig själv. Efter måltiden är likaledes en kort stunds vila en förutsättning för växande och sundhet.

Måltidernas antal och särskilt mängdernas av fett, äggvita och vätskor bör rätta sig efter ålder, klimat och konstitution. Unga, magra flickor, i ett kallt klimat behöva mera mjölk, äggvita, fett och även sötsaker än sådana, som ha ansats till korpulens. Alltför yppiga kvinnor måste framför allt undvika fett, för mycken äggvita, syre- och avfallsbildande föda. Denna förekommer särskilt i äggvita ur djurriket, t.o.m. i detta fall i mjölk, samt även ymnigt i grönsaker, som bestå av knoppar - rosenkål, sparristoppar, kronärtskocksbottnar och i körtelvävnader - såsom hjärna, lever, njurar o.s.v. Men framför allt måste här varje kvantitet koksalt förbjudas, som kvarhåller i kroppen även den minsta vätskemängd och förorsakar denna till svampaktig fet underhudsvävnad.

Om man iakttager dessa få regler är det möjligt att göra kroppen sundare, arbetsdugligare och även skönare."

Hämtat på sidan 105f i denna.