Våga det man inte vågar

Idag har det skett.
Miraklet.
Det där att med fullt lugn våga det man inte vågar.

För andra må det vara blaha blaha
Men för mig var det stort och fantastiskt.

Jag har gått på vattnet.

För första gången i mitt liv.
De senaste 8 vintrarna har jag lockats av det men inte vågat.
Men idag. Plötsligt.
Så tågade jag bara rakt ut.

Det var otroligt ljust då solen reflekterades över den vita vidden
och det var värmande sol.
Jag kisade, svettades och njöt.

Det gav mersmak.
Att gå på vattnet skulle lätt kunna bli en vana...
Att övervinna sån't man inte vågar likaså.
Vilken känsla!!

Känner mig lätt som en fjäder och bubblande av tillit.
Tillit till att världen kommer bära mig
Och att allt jag behöver göra här i livet är att bre ut mina vingar
och våga försöka.