Sicket öde
Att köpa kläder att känna sig bekväm i
fyra dagar före en dejt
är ungefär lika smart
som att köpa nya skor fyra dagar före ett maraton.
Det kan gå, tänkte jag ändå och bet ihop och höll in
och försökte tänka positivt.
Men detta var faktiskt en riktig jävla katastrof.
Det är genom kroppen som man möter världen
och efter att ha sett det jag sett idag
känner jag mig mest sugen på att stanna hemma
... typ resten av livet.
Är det nån särskild tanke bakom
att jag just nu skall känna mig så osedvanligt
fel, ful och fet?
Och till råga på allt kombinerat med en så stor skräck för
om det skulle kunna vara ett osingelliv som väntar mig
att jag känner att jag behöver knö i mig lugnande för att inte få hjärtinfarkt.
Och vad är mer lugnande än choklad och riktigt fet mat.
Det finns inget mer lugnande...
En märkligt ond cirkel
och vips så är jag där i det klassiska mönstret:
Hoppas att den där mannen kommer och räddar mig
från mig själv.
Vit springare eller ej,
jag är med på allt som kan föra mig bort från det här träsket till verklighet.
STOPP STOPP STOPP
Jag menade naturligtvis ingenting av det som jag skrev här ovan.
Jag är en jättetuff tjej som inte behöver någon
alls
och som kan tänka mig att bara träffa en man så där litegrann
för att ha nån att prata med liksom, typ.
JAHA, DÄ VA DÄ
Nu är balansen återställd
till där jag alltid hittills varit innan jag träffat någon.
Oförmögen att ta emot någonting
för att jag är så himla rädd att jag inte har någonting att få.
Rädd att nån skall se
att jag saknar något.
Rädd att ingen skall tro att jag har något att ge
(= inte kunna älska mig)
om jag inte väljer att vara
DEN som ger
och den som säger
NEJ, INTE SKALL VÄL JAG
och kanske till och med avvisa det jag faktiskt får.
Även då det är kärlek.
Omtanke.
Allt det som alla självklart behöver och vill ha på sitt sätt.
Men som jag försöker kaxa till mig inför
stå ÖVER
Och jag får stå över
På något sätt väljer jag de märkligaste strategier.
Och hamnar alltid att antingen stå över typ alla kast
i nån slags stolthet
JAG (Moi) är inte alls är ute efter att komma först till varje pris
det kan ni andra ägna er åt.
*näsan i vädret är väl bara förnamnet*
ELLER
Att jag drabbas av en sådan iver att jag plötsligt
GÅR DIREKT
utan att passera GÅ
Och missar att inkassera 4000:-
Sicket öde.
Det är dags att ändra på det.
