Så är det bevisat att jag inte är rationell?

Vad jag håller på!! Kan jag inte bara acceptera det en gång för alla och liksom sluta älta och försvara det. Jag är inte rationell och jag tror inte på ens på möjligheten att vara det. Jag tror att det är en idiotisk livslögn och därför har alla rätt att leva den, men ingen har nått att tjäna på den mer än falsk trygghet. Men även falsk trygghet kan kännas som trygghet. Och ser det ut som trygghet och känns som trygghet så är det förmodligen trygghet (för den personen). Den svåra konsten är bara att aldrig utsätta sig för eller bli utsatt för något som kan ställa det hela på ända. So good luck!

Rationalismens logik förklaras så här:
"Rationella beslut kan inte fattas om man inte jämför olika alternativ med varandra och om man inte inser vilka konsekvenser valet av något alternativ förorsakar. Rationalism betyder alltså helt enkelt att man skall uppställa mål, värdera alternativ och välja det som är bäst eller åtminstone tillräckligt bra"

Och jag undrar vem som kan förutse konsekvenserna av varje val de gör? Ibland har man dålig koll på sina förutsättningar och ibland så dyker nya aspekter upp att beakta under livets gång som gör att det som man trodde att man gjorde smart en gång blir det dummaste. Livet fungerar inte så lagbundet att det egentligen är nån idé att finputsa sina för-och-emot-listor. Det är bättre - tror jag- att fundera över vem man vill be om råd och varför och på så sätt märka vad man vill ha för råd och sedan handla därefter - med maggropskänslan. Men kanske att det ena inte behöver utesluta det andra....

En beslutsprocess kan också se ut så här:
"1. Formulering av det problem som skall lösas eller det mål som skall uppnås.
2. Konstruerandet av metoder eller handlingsalternativ med vars hjälp problemet kan lösas eller målet uppnås.
3. Kartläggning av de olika handlingsalternativens möjliga konsekvenser.
4. En bedömning av sannolikheten för de olika möjliga konsekvensernas inträffande vid val av olika alternativ.
5. En värdering av de olika konsekvensernas positiva och negativa sidor.
6. Val av ett handlingsalternativ på basis av övervägandena 1-5"
citat från s. 24 i gissa vilken bok.

... och vem lurar jag, det är ju precis (typ) så här jag fattar mina beslut. Det jag är sur för är att jag inte vet allt och inte kan få några garantier att uppnå mitt mål - det ultimata livet som den ultimata Linda. Ibland får jag sån livsångest så jag nästan dör av alla trådar och alternativ som hänger och slänger som möjliga vägar att gå, nysta i och upptäcka och uppleva.

Jag önskar att jag bara kunde kasta mig ut, istället för att bli stående med famnen full av knutiga nystan och försöker reda ut vad jag ser för färger, knutar och kvaliteer. Hur kul e det påå en skala?

Men lite spännande är det. Lite utmaning. Ja vid närmare eftertanke gör jag det faktiskt för att jag går igång på det. Tycker att det är roligt och jätteintressant. Min maggropskänsla kanske vill få mig att vara hur rationell som helst, kanske att bli VÄRLDENS MEST RATIONELLA MÄNNISKA.

Det var mig en målbild värd namnet.
Mental träning - here I come!! :)