Förträngning eller förstärkning
NU
måste jag köpa den där fjäderboan
som jag alltid drömt om.
Har vaknat utan så där väldigt illasinnad huvudvärk
och avnjutit melodifestivalen från igår.
Och är inte den glädje som en riktigt go schlager förmedlar
det mest livsbejakande man kan avnjuta?
Visst kan det vara banalt
att glittra och le
i en värld av elände och ond bråd död.
Men på vilket sätt blir jag en del av lösningen
genom att stänga in mig i rädsla och oro?
På vilket sätt blir jag en del av problemet
genom att vidarebefodra leendet?
Att bejaka glädje, kärlek och livslust
är inte att inte erkänna döden och lidandet.
Snarare är det ett sätt att sortera
Det ena har sin tid och det andra sin.
Just i detta ögonblick i mitt liv är jag levande, leende och lycklig.
Andra stunder bär andra känslor.
Och det är ljuvligt att höra ett bubblande hjärta ta ton.
Och att låta toner få hjärtat att bubbla.
