Det stora som hände i helgen

... var egentligen inte att jag och pappa hamnade i våra mönster även om det alltid tar ett par dagar för mig att fatta att jag kunde hanterat allt annorlunda bara för att göra samma misstag nästa gång.

Nej, det stora var att jag kände att jag kunde förlåta min exmake. Jag har velat kunna göra det såå länge, men har inte fattat hur i h-e det skulle kunna gå till. Och jag vet inte hur jag kan beskriva att det gjorde det. Bara att det är ett oändligt lugn i mitt bröst nu.

Om jag skulle ha en teori om hur det gått till för min del så är det att tjöta ihjäl hela frågan tills den känns så totalt ointressant att jag kunnat spy på den och ha svårt att riktigt kunna koppla att den var mitt allt ett bra tag där. Att berätta för nya och gamla vänner om och om igen har gjort att jag hela tiden kunnat lyssna och känna in hur historien låter. Nånstans längs vägen försvann det sammanbitna "den jävlen" mellan raderna...

Jag tycker fortfarande att det är (näst intill) oförlåtligt att dra in en tredje person när man skall göra slut. Det ÄR schysstare att kunna föra ett samtal om relationen utan att den tredje onämnbaras ande skall sväva i rummet. Men ibland behöver man kanske ha den där tredje, den där nya framtiden i sikte för att kunna göra det man ändå känner att man behöver göra. Ibland är man mänsklig och otillräcklig.

Igår fann jag mig i soffan framför DrPhil och de pratade om vad ekonomi kan ställa till med i en relation. Och jag satt där ensam i mitt soffhörn, log varmt och sa högt för mig själv:
"Ja, du älskade Mathias, det DÄR problemet hade vi i alla fall INTE"

Och senare på kvällen när jag pratade med den fantastiske mannen så kände jag att det var så helt avslappnat att berätta litegranna om skilsmässan när den kom på tal. Det som har känts så svårt att komma in på eftersom jag inte riktigt vetat hur det kommer låta när det kommer ut. Och kanske framför allt att jag haft ett så stort behov att berätta ALLT så att alla skall förstå hur oskyldig jag är eller hur dåligt jag mått och hur heligt äktenskapet var för mig.

Jag är lätt.
Jag är fri.
Jag är lycklig och fridfull i själ och sinne.

Lite ny naken karl på detta nu skulle sitta som en smäck. ;)