Den bästa dagen
Fredagsmör kom jag hem.
Hungrig. Trött.
Hade smsat med grannen om att komma in till henne och äta och fika.
Kikade bara hemmom med jackan och väskan. TVÅ alla hjärtans dag kort väntade mig.
Mamma som beklagat sig så att hon inte kan den här traditionen, förra året, när jag skickade till dem hade nu skickat ett kort. Gulligt.
Och så ett till.
Så satt jag inne hos grannen och snackade skit en stund innan jag gick in för att hämta något och lägger då märke till telefonsvararen. Det är en blomsteraffär som lämnat meddelande och de jobbade fortfarande när jag ringde upp vid 20-snåret - imorgon kommer jag att få blommor.
Detta har aldrig hänt i världshistorien. Jo när jag förlovade mig så var det en kompis som budade en blombukett till oss, men detta är annorlunda. Jag förlovar mig till exempel inte. Och blomman är bara till mig. Och jag är så gnolande glad.
Så får det vara hur kommersiellt som helst med Valentine-firandet. Kan vi människor göra varandra glada så är det väl värt precis allt! Och det är inget som hindrar att vi kan göra det alla andra dagar på året också, men en liten knuff skadar ju inte ibland. Vi knuffas ju trots allt ännu oftare till misstro och oro över hur vi beter oss mot varandra. Så låtom oss fröjdas!!! :)
Som slutkläm på aftonen har jag gallrat min bokhylla och tittat på Tummelisa. Jag känner mig saligt romantisk. Och kommer strax att somna med ett leende på läpparna. Fredagen den 13:e är över. Det var den bästa dagen.
