Citat från min julläsning

'I cared about you too much,' said Dumbledore simply. 'I cared more for your happiness than your knowing the truth, more for your peace of mind than my plan, more for your life than the lives that might be lost if the plan failed. In other words, I acted exactly as Voldemort expects we fools who love to act.

(Sidan 739 i Harry Potter and the Order of the Phoenix)

Jag läste ut den inatt. Nu har jag två dagar ledigt kvar att få gjort alla ambitioner på. Och ändå så stannar jag gärna upp lite här. För nånstans finner jag en kugge att hänga upp mig på! :) Måste man välja mellan sanning och kärlek? Är det så att den som älskar en alltid kommer skydda en ända in i tangerandet av lögnen? Så var det ju för mig i min förra relation. Det är ganska obehagligt...

Är det i så fall konstigt att man faller i mönstret att falla för lögnaren och tolka in kärlek i falskspelaren? Är det så att man inte skall tro att den ärliga egentligen bryr sig?

Och i det virrvarret så vet jag inte; vill jag hellre vara älskad än känna sanningen? Är det ett antingen eller så kan jag inte välja. Jag lutar åt sanningen... men innebär det att jag ser kärleken mellan två människor mest som ett tillkortakommande??

Och i så fall, är inte det ganska obehagligt sätt att se på kärleken? Kan jag se den så och samtidigt säga att jag öppnar för den i mitt eget liv?