Ny vecka...

Igår var det första advent och jag som pratat hela veckan om att jag tänkte ta mig till nån kyrka - gjorde inte det. Kanske hade det blivit så om jag bestämt vilken och när lite tydligare.

Oftast är det just de otydliga målen som är svårast att uppnå, man hittar dem helt enkelt inte.

I alla fall så ägnades gårdagen istället åt att vara grinig som attan. Jag tror att det är den tiden i månaden när grinigheten är lite mer avancerad. Och då blir jag ännu grinigare för att jag är grinig trots att jag VET varför. Om jag förstår det så borde det försvinna eftersom jag vet att det är ologiskt. Men icke!! :(

Men men
Med hyvvävärk igår kväll och fortsättning i samma stil så här lite karaktärsdanande på måndagsmorgonen, så börjar i alla fall veckan...

Ny vecka, nya möjligheter.

Och det första som möter mig är Görans länk om vad det innebär att ha kontroll och/eller att förlita sig på Gud. Det fungerar gott att filosofera över ett bra tag. Tankar som man nästan tänkt, som sätts ord på. Och liksom det kom till mig som ersättning för en söndagspredikan, så ger det lite anslag till tankebana inför den här veckan.

Hade ett samtal i lördagskväll som kom in på vad frid är.
Drömmen att få känna det och att det känns som att man måste dö för att få känna det. Och jag sa att man kanske måste låta något av allt kämpande dö för att få känna det. Är det inte en lugn tillit det handlar om. Den man inte kan få om genom tron att den skall infinna sig om man bara hade... kunde... gjorde...