Världens jobbigaste onge

Idag är en dag då jag bestämt mig för att inte boka in någonting.
Vaknade ganska sent och sedan segade morgonen iväg.
Gott, men också, frustrerande...

Tänkte att jag skulle komma ut en sväng.
Men uj uj uj vad det tog emot.
Som om det var ett barn inom mig som bara la sig på mage på golvet och tvärvägrade... Jag vill inte, jag vill inte.

Men skall du inte ta på dig overallen nu så att vi kommer ut, du brukar ju tycka att det är så roligt! säger en annan röst inom mig.

Men jag kniper ihop hela ansiktet till ett ilsket russin och skriker mellan sprända läppar och käkar att jag faktiskt inte har lust...

Nåväl, väl ute så dröjde det inte många steg innan ena ögat öppnades och sedan det andra också i en förvånad öppenhet. Det ÄR ju jätteskönt ute. Varför sa du inte det!!??