Frågorna blir en "söndagssjua"

I vargtimmen vaknade jag och skrev ner svaren på frågorna ur gårdagens citat:

1. who am I?
2. what do I want?
3. Where am I going?
4. What is my purpose in life?
5. Is my behavior appropriate to this purpose?
6. Am I proud or ashamed of my choices and actions?
7. Am I happy or unhappy to be who I am?

Frågorna är förstås av den naturen att de kan svaras på många gånger i livet och få olika svar hela tiden. Inga lösningar är föreviga, men så här låter mina svar just idag:

1. Jag är 31 år, inflyttad till Stockholm 1996. Har en anställning t o m nyår. Nej, nu kom jag in på vad jag gör, mitt sammanhang och min omständighet. Om jag stryker vad jag gör, vad jag har och vem jag känner, vad finns då kvar?
Jag är en intelligent, positiv, reflekterande och kritisk person. En kvinna med brett bäcken, höga förväntningar, stark vilja, stor längtan och en känslig själ. Med min tendens till att tänka i termer av antinge-eller så ser jag mig som en missbrukarsjäl som ständigt söker undvika missbruk. Men finner världen minerad med saker som jag vill ha mer av, frestelser att falla för eller motstå, saker att uppslukas av eller stå utanför.

2. Jag vill bli mött, sedd, åtrådd och utmanad. Jag vill närhet med andra människor.

3. Jag vet inte vart jag är på väg, men det är tydligt att jag ÄR på väg. Jag tror att jag är på väg att leva närmre och i större samklang med de här frågorna och mig själv.

4. Jag tror att meningen är att var och en av oss skall ta ut svängarna i sin peron och våga vara sig själv, se sig själv och stå för sig själv. Då tror jag att man har de bästa förutsättningarna att göra sitt bästa utifrån sina förutsättningar och omständigheter och till fullo leva ut den unika pusselbit som man är i världen. Allt annat sätt att leva är slöseri, relativt meningslöst och jävligt synd.

5. Ibland, ibland inte. Jag hoppas att jag så mycket som möjligt är och visar mig och min pusselbit för världen så att den/jag kan finna sin plats i pusslet där den största nytta kan dras och de vackraste vinningarna göras. Men jag tror att jag har ofantligt mycket kvar att se och lära för att fullt ut förverkliga syftet med min existens.

6. Får man svara "både och"? Jadå, men motivera gärna...
Jag skäms ofta när jag ser hur otydlig jag varit, när min avsikt inte nått ut till handling eller när min avsikt i sig varit itydlig eller när min avsikt och handling missförståtts och jag kan se att det beror på min otydlighet. Stolt är jag när jag nått fram. Och detta sätt att fungera på gör mig väldigt beroende av bekräftelse utifrån för att må bra. Det vore nog bra om jag kunde finna något sätt att vara mer oberoende, men som det nu är så känns det somom jag kommit en bra bit på vägen genom att inse att jag inte är oberoende av andra människor för att må bra.

7. I det stora hela är lycklig över att vara den jag är. Det hindrar mig inte från att bli oerhört frustrerad över mina tillkortakommanden, min bristande rutin, min bristande disciplin, min brist på tålamod.
Men jag gläds åt min personlighet, de möjligheter jag getts till goda vänner och det sammanhang som jag fötts in i.