En meningsfull skada

Ingenting har en mening, men allt går att ge en mening.

Igår skar jag morötter som inte ville bli skurna utan smet så att jag blev det istället. Det är minsann inte lätt att packa flyttlådor när man inte har en fungerande "trampdyna" på tumspetsen!

Påminner mig om kompisen som sa att kroppen ger signaler och lyssnar man inte så skriker den högre och lyssnar man fortfarande inte så...

Och där avbröt jag henne med "... så dör man"

Och kanske har man ett par gånger på sig innan det går så långt. Nått mått av överlevnadsinstinkt finns ju. Men nog känns det som om det är en mening med att jag nu tvingas jobba på i lite makligt tempo och tänka på varje handgrepp... :)

Annars känner jag mig så lugnad efter läkarbesöket att jag är beredd att fortsätta att springa på i samma takt. Och det är kanske inte just det som är det rätta att göra...

Thank the Lord för jacket i tummen med andra ord.

Mer åt fler!
Nja, öh, det där var väl lite överdrivet kanske,
men ni hajjar,
hon har the spirit to keep on smiling! :)